måndag 25 februari 2008

Spåkulan

Så här i bokslutstider frågar man sig givetvis hur Hammarbys resultat kommer att bli. Det vi vet är att klubben flaggat för röda siffror på nedersta raden. Men vart tar pengarna vägen?

Vi börjar med intäktssidan.
Det blir här betydligt svårare att prognosera 2007 års intäkter än vad det var inför 2006 års bokslut. Dels har vi UEFA spelet med de intäkter som det för med sig, vi har marknadsintäkterna där ledningen kommunicerat en ”bearish” inställning och det känns som att det kan landa var som helst i intervallet 18-21 miljoner.
Publikintäkterna har ökat, 20 000 fler åskådare i det allsvenska spelet på grund av Råsundaflytten. Lägg därtill europaspelet, förvisso bara ca 2-3 msek, vilket borde innebära en totalintäkt runt 32 miljoner.
Merchandise, svårt att säga, trenden är vikande och Nikes sortiment har enligt mig inte överträffat Kappas. Kan det sjunka ner under 9 miljoner? Marginalen kan dessutom bli lägre då klubben reade ut en hel del Kappaprylar.
Övrig nettoomsättning, det vill säga TV-pengar, UEFA premier, spelarförsäljningar plus någon skvättpost. Typ, 12 + 3.6 + 12 + 0.9?
Övriga rörelseintäkter, brukar landa runt miljonen.
Detta borde innebära att de totala intäkterna kan nå upp i 2006 års dito, uppvägt av extraordinära intäkter från UEFA. Rensar vi från källor såsom transfers och UEFA spel lär dock siffran bli något sämre än 2006 års jämförbara siffror.
I så fall ett steg tillbaka för varumärket och just det är det mest oroande eftersom konkurrenterna verkar öka här. (utom Malmö då förståss)
Vad gäller de totala intäkterna är Hammrby Fotboll inte ens i närheten av de siffror som flertalet av hittills redovisade klubbar har levererat.
Så var har pengarna tagit vägen? Så många etablerade spelare försvann inför säsongen. Med dem försvann även lönekostnader.
Vi måste dock komma ihåg den allsvenska löneinflationen. Allsvenskan som helhet ökar intäkterna, konkurrenterna ökar sina intäkter. De senaste två-tre åren har de ökat sina intäkter något mer än vad Hammarby ökat sina.
Med de ökade intäkterna följer en upptaxering av spelarlöner och säsongerna 2005 och 2006 ökade de allsvenska spelarlönerna med totalt 28.7%. De klubbar som hitills presenterat sina bokslut har även 2007 haft kraftiga ökningar vad gäller personalkostnader.
Priset för sportslig framgång blir med andra ord högre för varje år och flertalet av de spelare som förvsann efter 2006, hade rimligtvis bundit sina kontrakt till en lönenivå som rådde tre år tidigare.
Nyskrivna kontrakt går rakt in i dagens nivåer.
Under 2007 tecknade Hammarby Fotboll sju nya kontrakt (Petter, Mikkel, Harris, Erkan, Isak, Emil, Trauré). Under slutet av 2006 signade Eguren och Charlie Davies nya avtal och Chanko kom in under senare delen av 2006. Det betyder att man under 2007 haft en ganska så kraftig exponering mot löneinflationen. Löneinflation är dock något av klubbarnas vardag och har man guldambitioner måste intäktsidan väga upp personalkostnadsutvecklingen.
Personalkostnaderna lär med andra ord ha fortsatt öka för Hammrby Fotboll även 2007. 2006 ökade de 16% och ökar en fotbollsklubbs största kostnadspost med motsvarande siffra utan att intäkterna ökat, finns mycket av svaret på frågan vart pengarna tar vägen här.
I övrigt finns det extraordinära kostnader från UEFA spelet samt den men- och intäktslösa Royal League matchen borta mot FCK förra vintern.
Avskrivningarna har ökat något i och med köpet av Christian från FCM samt "spelaravtalet" på 4.9 msek vars avskrivningar skulle starta 2007 med en löptid på tre år.
Det är väl allt man på förhand kan säga.

Högre lönekostnader även på västfronten

Ytterligare en klubb har släppt sitt bokslut och det står nu klart att även IFK Göteborg triggar de allsvenska lönekostnaderna uppåt. Lönekostnaderna ökade med 25% under 2007, även om guldbonusen förmodligen stod för en del av ökningen.
Av de klubbar med störst omsättning som hittills redovisat har samtliga haft lönekostnader med tvåsiffriga ökningstal. Priset på sportslig framgång blir högre.
Trots detta gjorde IFK Göteborgkoncernen en vinst på 21.4 msek (2.1msek-06)
Klubbens starka resultat beror på speltransfers med intäkter på 46.11 msek varav 11.9 är vinstandelsbevis sålda till det nybildade spelarinvestbolaget IFK Göteborg Fotboll AB.
Den realiserade vinsten vad gäller spelartransfers landade efter nedskrivningar på 45 msek. Rensa bort denna reavinst kontra kostnadsförda investeringar i spelartruppen, så landar resultatet på ett ganska så stort underskott.
Vad gäller erhållna medel för vinsandelsbevis så har klubben förbundit sig att investera dessa i spelare under en fyraårsperiod.
IFK Göteborg köpte nya spelarkontrakt för 14.3 msek under 2007 som aktiverades på balansräkningen och nyförvärven har kostnadsförts på resultatet till ett belopp av 8.1 msek.
De totala intäkterna landade på 118 msek men driftintäkterna kom upp i 71 msek (60msek-06) och SM guldet kom mycket lägligt då klubben var på väg ner i källaren med tappade marknadsandelar under 2006. Nu har klubben ökat både vad gäller marknad 23.6 msek (21msek-06) och TV pengar 15.7 msek (10.7msek-06). För 2008 budgeterar klubben 27 msek i marknadsintäkter.
2008 har man ett CL kval framför sig, det ekonomiska bidraget för europaspelet beror till största delen på lottningen. Jo, ok, till viss del den sportsliga prestation också då givetvis då man måste ta sig igenom de mindra attraktiva klubbarna.
Det som imponerat mest är att man lyckades bärga mästerskapet och därmed bibehålla den sportsliga slagkraften trots att man realiserade kontraktet med Marcus Berg.

torsdag 21 februari 2008

Elfsborgs miljoner

Elfsborgkoncernen (IF Elfsborg med de helägda dotterbolagen IF Elfsborg Arena AB samt Borås Arena AB) gjorde en vinst för 2007 på 24.7 msek (6,9 msek-06) före skatt.
Bakom siffrorna finns reavinsten vid spelarförsäljningar på 32.6 msek (403k-06) samt nettot från internationella cuper på 14.5 msek (2.5msek-06).
Totalt omsatte koncernen 131.2 msek (75.9 msek-06).

Klubben har haft den goda smaken att redovisa intäkterna och kostnaderna för internationella cuper separat, 22.5 msek i intäkter (varav 12 msek i publikintäkter) och 7.9 msek i kostnader. Matcherna mot Valencia var givetvis ekonomisk jackpot.
Försäljningarna av Jon Jönsson, Joakim Sjöhage, Samuel Holmén samt Daniel Alexandersson gick på ca 35 msek och resulterade i en reavinst på 32.6 msek. Kassan har stärkts från 10 msek -06 till 19 msek.

Elfsborg betalade under 2007, 17.2 msek i transfersummor för spelarköp. (Mathias Florén, Fredrik Björck, Fredrik Berglund, någon mer?)
Det man givetvis frågar sig är hur mycket de extraordinära intäktskällorna hämmat prestationen i allsvenskan där klubben tappade tre placeringar jämfört med guldåret -06. Det finns inga gratisluncher.

Vad gäller kostnadssidan så ökade spelarlönerna med dryga 60%(!) och de totala personalkostnaderna landade på lite dryga 60 miljoner. Även om det förmodligen gömmer sig en och annan sign-on bonus är jag lite nyfiken hur klubben kommer att parera de ökade kostnaderna under 2008, Intertoto spelet är ingen guldgruva.

Tittar vi på de ordinarie driftintäkterna på hemmamarknaden kan vi konstatera följande,
* Matchintäkter: 25.3 msek (25.8 msek-06)
* Marknadsaktiviteter: 24.0 msek (18.6 msek-06)
* Tv och centrala avtal: 14.3 msek (16.5 msek-06)
* Övrigt smått och gott: 12.5 msek (11.2 msek-06)

Det ger totala driftintäkter på 76 msek (72.1 msek-06) vilket numera tillhör det övre skiktet i allsvenskan.

Någonstans där bör klubben ha sin årsbudget förutsatt att man har en konservativ strategi. Vill man ta risk för att nå sportslig framgång skulle man kunna höja budgeten och ta förluster vissa år för att sedan balansera upp åren då extraordinära intäkterna kommer. Det förutsätter dock sportslig avkastning.

Klubbens stärkta balansräkning tillåter vissa chanstagningar. En sådan strategi har vi ju sett tidigare i allsvenskan med förödande konsekvenser. Fast man behöver ju inte göra som pioniärerna, ta i för kung och fosterland utan öka försiktigt.
Boråsklubbens arenabygge gav klubben en riktigt bra ekonomisk hävstång och en mycket snabb sportslig avkastning. Frågan är var intäktstaket ligger i Borås? Hur kommer klubben klara av konkurrensen när fler klubbar får access till nya arenor?

onsdag 20 februari 2008

Röda siffror för MFF

En snabb titt i Malmö FFs bokslut, klubben redovisar en förlust för bokslutsåret 2007 på -0.7 msek före skatt (+36.5 msek -06). Klubben meddelar samtidigt att resuktatet från den löpande verksamheten bidragit med ett överskott på 3 msek (+14.2 msek -06) efter att man rensat transfers och engångskostnader.
Det som är oroväckande ur MFFs perspektiv är minskningen av driftintäkterna. 86.9 msek -05, blev 80.3 msek -06 och har nu blivit 79 msek under 2007. Det är en kraftig försämring av konkurrenskraften och klubben lär ha tappat ytterligare marknadsandelar då det förmodligen finns fler konkurrenter än AIK som ökat sina intäkter under 2007.
Den sportsliga kräftgången post 2004 har börjat göra avtryck på intäktsidan.

Den totala omsättningen inkl spelartransfers landade på 90.3 msek. Jag misstänker att Hammarby Fotboll kommer redovisa en liknande siffra i början på mars.
Men allt är inte negativt, det egna kapitalet uppgår till 104 msek och soliditeten på 80% är starkt. Kassan var vid årskiftet 39 msek, det trots att man under 2007 investerat 25 msek i det nya arenabolaget.
Man är fortfarande den klubb som har starkast finansiell styrka i allsvenskan.
På kostnadssidan så ökade personalkostnaderna med 21 procent, det är mycket med tanke på den mediokra tabellplaceringen. Samtidigt misstänker jag att det är effekterna av det senaste TV-avtalet där löneinflationen tagit fart efter att samtliga klubbar i serien får betydligt mer pengar att röra sig med och fler och fler spelarkontrakt rullar i nya avtal samtidigt som nya spelare ansluter och signar.
Det kommer signaler via media att klubben vill banta truppen något, en anpassning till de lägre intäkterna?
Sammanfattningsvis, klubben har muskler att värva, men betydligt mindre resurser till och avlöna än vad man hade för två år sedan. Resurserna mäter jag inte enbart genom absoluta tal (driftintäkter) specifika för MFF, utan relativt till konkurrenterna eftersom priset på sportslig framgång blir högre i och med att allsvenskans totala intäkter ökar.

Det är dock inte långt kvar nu till den nya arenan står färdig med en förmodad uppsida vad gäller intäkter. Frågan är nu vilken värvningsstrategi klubben väljer inför övergången.
Personligen anser jag att man först och främst bör titta över organisationen och ansvarsfördelningen samt befogenheterna inom den. Den har inte varit effektiv och mycket, mycket resurser har runnit ut genom kedjans svaga länkar.
Att rekryteringen av en VD kom först 2008 för en klubb med MFFs intäkter var för mig något förvånande men ett steg i rätt riktning. Om det sedan fungerar i praktiken är en annan femma.

Lite intressanta detaljer:
* Klubben köpte spelare från andra klubbar för 14.3 msek 2007 (28.8 msek -06), förvärven: Jimmy Dixon, Babis Stefandidis, Ola Toivonen, Daniel Theorin.
* Matchintäkterna landade på blygsamma 18.9 msek (17.1 -06) och reklam/sponsring på imponerande men vikande 37 msek (39 mesk -06)
* Reavinst spelarförsäljningar 10.8 msek (38.2 msek -06)
* Klubben har under 2007 sålt sin andel i spelarinvestbokaget Pildammarna Invest AB. Dessutom erhöll klubben 6.4 msek från nämnda bolag i vinstandelstillskott från tidigare spelarförsäljningar. Försäljningen misstänker jag beror på att man istället investerar i sin nya arena.

tisdag 19 februari 2008

"don Ö" slaktad av marknaden

källa: di.se, benchmark: OMXS CSE

Ovanstående graf visar Parken S&E:s kursutveckling senaste två åren. Bolaget har vuxit något oerhört genom förvärv av icke fotbollsrelaterade verksamheter och gått som tåget på börsen under 2000 talet.
För dem som varit med under hela resan har Parken varit en kanonaffär trots att bolaget, sedan man vann mästerskapet 2007, i det närmaste har slaktats av marknaden. Marknadsvärdet har sjunkit från lite dryga 5 miljarder dkk i maj-07 till nuvarande 2.6 miljarder.
Det första jag tänker på är hur mycket kursen påverkats av de sportsliga resultaten och förväntningarna på dessa som under resans gång verkar ha prisats in i aktiekursen.
  • Aug/sept 2006 – avancemang till Champions league
  • Maj 2007 – Danska mästare vilket ger access till nytt CL kval.
  • Aug/sept 2007 – Misslyckande i Champions League kvalet.
  • Hösten/vintern 2007 - stark konkurrens i den inhemska ligan. "Endast" serietvåa när man gick in i vinteruppehållet.
Ett bakslag för koncernen var förbud mot landskamper på Parken under en viss tid efter landskampen i Sverige.
I slutet av november meddelade Parken att profit kommer minska med 30% jämfört med året innan (2006) pga uteblivet Champions League spel. Detta verkar stegvis ha prisats in under hösten.
Samtidigt verkar marknadens förväntningar under våren ha prisat in en tro på ett nytt Rosenborg á sent 90 tal med total inhemsk dominans och frekvent spel i Champions League, vilket kanske skulle kunna förklara resan till toppnoteringen i maj 2007.
Men vad är egentligen sannolikheten för ett sådant scenario?
Det andra jag ställer mig frågande till är, med tanke på att fotbollsverksamheten endast står för ca 20% av bolagets totala intäkter, är det rimligt att kursen har en så kraftig exponering mot sportsliga resultat, förväntningarna på dessa och den fotbollsrelaterade affärsrisken?
Samtidigt är jag lite nyfiken hur lönsamt själva fotbollen är, klubben har t.ex haft ett ständigt negativt transfernetto under årens gång....
Bolagets diversifierade portfölj av intäktskällor ger bokföringsmässig "madrass" mot sportsliga motgångar. Så här sade Flemming Østergaard i en intevju för ett år sedan,
”Vi budgeterar inte med intäkterna från Champions League. De kommer som en bonus i resultaträkningen. Lönsamheten måste helt enkelt garanteras på andra håll i koncernen”
Hur mjuk är den madrassen ur ett aktieägarvärdeperspektiv? Vilken ligaplacering under 2008 är inprisad i dagens marknadsvärde?.
Som aktieägare borde man ju kunna hedgea sig mot de sportsliga nederlagen genom att spela på oddsen mot FCK inför avgörande matcher. Om man nu vill kapa den risken förståss.
Annars skulle det vara kul och räkna på om det kan finnas värden i att avknoppa FCK och särnotera fotbollsklubben.
Mer om Parken:
Lite om Parken, värden och potential
Ytterligare läsning i ämnet:
Eventstudie - Borussia Dortmunds aktiekurs vs sporsliga resultat/förväntningar och dess påverkan kursen:
Frequent News and Pure Signals - The Case of a Publicly Traded Football Club

måndag 18 februari 2008

3 miljoner skäl att säga Rami

Skillnaden mellan en andra plats och en femte är ungefär tre miljoner kronor. Det baseras på AIKs bokslut där klubbens TV intäkter och andra centrala avtal landade på 13 msek för 2007. Året innan kammade man hem 16 säckar.

Kan Rami på egen hand fixa fyra placeringar har han tjänat in en del av sin egna kostnad bara genom TV intäkterna.

******

Mer AIK, klubbens reklam/sponsorintäkter för 2007 blev 22.6 msek. 100k mindre än vad Hammarby Fotboll redovisade 2006.

Däremot har med största säkerhet Solnaklubben som första klubb gått om Hammarby vad gäller merchandiseförsäljning med en siffra på 13.2 msek. Hammrbys dito har varit vikande senaste åren och lär på sin höjd landa på 10 säckar för 2007.

******

AIKs reklam/sponsorintäkter förefaller lite låga. Av klubbens totala driftintäkter står marknad för 21% -07, 23% under 2006.
Motsvarande ratio för Hammrby Fotboll 2006 var 30%, och 28% för allsvenskan som helhet under 2006.

Om vi jämför med övriga allsvenska klubbar hade AIK lägre reklamintäkter 2006 än Malmö, Helsingborg, Hammarby, IFK Göteborg, Elfsborg samt Djurgården. Med den knappt 9 procentiga ökningen av marknadsintäkterna under 2007 lär klubben inte avancera särskillt mycket i den listan.

Det är intressant, eftersom klubben historiskt varit en mer framgångsrik än många av klubbarna ovan. Man har en större penetration under evenemangen då publiksnittet är betydligt högre än de flesta av klubbarna ovan och generellt uppfattas man som en större klubb än vissa av klubbarna ovan. Exponeringen i media är mycket hög den med och man gjorde sportsligt en kanonsäsong 2006.

Det enkla svaret vore att säga att marknadsavdelningen inte är tillräckligt kompetent och dåliga på att sälja. Det blir dock svårt att dissa organisationen då klubben de facto ökat kraftigt i sina övriga intäktssegment.

Kan det vara så att i klubbens varumärke och priset för att exponeras tillsammans med det, finns en "riskpremie" inprisad p.g.a. risken för svarta rubriker och "skandaler" i media?

söndag 17 februari 2008

Redovisningen är inte konsekvent

Så här i bokslutstider brukar man jämföra resultat med tidigare år, jämföra det med andra klubbars dito. Varenda siffra vänds ut och in och nyckeltalen sätts i relation till det sportsliga utfallet. Svff ger varje vår ut en sammanställning av klubbarnas ekonomi där man rangordnar dessa efter olika nyckeltal.
Det finns dock ett problem, enligt mig illa löst broblem i fotbollsklubbarnas redovisning. Frågan om sättet att kostnadsföra förvärvade spelarkontrakt direkt eller aktivera dessa på balansräkningen.
Hela resonemanget härstammar från diskussionen att kunskapsföretag ifall kunna aktivera sina tillgångar, dvs personalen, utbildning m.m. på sina balansräkningar.
För fotbollsklubbar är det självklart att det är spelarna, samt kvaliteten på dess som genererar kassaflöden.
Som jag tidigare skrivit finns det studier som säger att det finns ett samband mellan en klubbs spelarlönekostnader och tabellposition, det finns även ett samband mellan tabellplacering och intäkter vilket innebär att det rimligtvis finns ett samband mellan spelarkostnader och intäkter.
Tottenham Hotspur var den första klubben att ta upp spelarkontrakt på balansräkningen 1989, då de ansåg att det gav en mer rättvis bild av verksamheten*. Fler klubbar följde efter och det gick så långt att man värderade samtliga spelarkontrakt till ett "verkligt värde" för att upp dessa som en tillgång. Det hela reglerades till slut genom IFRS där spelarkontrakten nu endast kan tas upp till ett värde lika med anskaffningskostnaden.*
SvFF´s rekommendationer säger att transfersumman inkl agentkostnader där klubben köper loss kontraktet från en annan klubb kan aktiveras på balansräkningen och skrivas av under dess löptid. Exempel på hur detta fungerar i praktiken har jag skrivit lite om här.
Värvar klubben en bosmanspelare, ska man enligt rekommendationerna inte aktivera den eventuella sign-on bonusen som en tillgång utan den ska kostnadsföras direkt och belasta periodens resultat.
Det låter förvisso logiskt då sign-on är en del av lönen, men syftet och resonemanget med ”en rättvisande bild” faller ju helt och hållet.
Och frågar du andra än oss lekmän är syftet med redovisningen hos fotbollsklubbarna att ge en rättvis bild av verksamheten. Så här svarade en allsvensk ekonomischef samt en revisor på frågan ”vad är anledningen till att man vill redovisa sina spelare i balansräkningen istället för att kostnadsföra dessa direkt?”. * (saxat från studien)
”ett köp av ett spelarkontrakt är en investering, att redovisa spelarna som en imateriell tillgång i balansräkningen ger en mer rättvisande och korrekt bild av resultatet än om man skulle kostnadsföra spelaren direkt...” - Hans Christoffer Toll – AIK Fotboll AB
”huvudsakliga anledningen är att man vill fördela utgiften för kontraktet över den period det sträcker sig över. Skulle man redovisa utgiften som en kostnad direkt skulle detta inte leda till en rättvisande bild eftersom man då skulle få en stor kostnad första året...” -en revisor
Tar vi AIK och deras senaste bokslut som ett exempel, har transfersumman för argentinarna aktiverats på balansräkningen och sign-on till Nils Erik kostnadsförts direkt. 2007 års kostnad för argentinarna är m.a.o lägre än kostnaden för Nils Erik J. 2008 är det tvärt om.
Ger det en rättvis bild och en jämförbarhet av verksamheten över tiden? Nej om du frågar mig!
Ger sign-on bonus en hyfsad bild av en spelarens marknadsvärde och borde kunna klassas som ett anskaffningsvärde? Ja om du frågar mig!
AIK Fotboll hänvisar givetvis i sina rapporter till att detta är en engångskostnad. Förvisso är det ju det i detta specifika fall, men underförstått skulle det innebära att klubben säger att man aldrig mer eller ytterst sällan kommer att värva bosmanspelare till vilka sign-on betalas ut. Idag är ju detta en del av vardagen.
Jämförelsen kommer även halta om vi ska jämföra klubbarna med varandra. En klubb som under ett år endast värvat bosmanspelare kommer få en helt annan periodiserad kostnadsbild än en klubb som köpt loss kontrakt från en tredje part. Resonemnaget kring det omtalade driftresultatet blir även det haltande om man nu inte tar hänsyn och isolerar bort sign-on kostnader innevarande period.
Så ska vi snacka om en ”rättvis bild” måste något göras åt redovisningen, annars kan man lika gärna lägga ner "spelarkontrakt på balansräkningen" helt och hållet.
Degens redovisningsteknik fyller inget sådant syfte. Den ger nu snarare en motsatt effekt och känns mer som ett verktyg för tiden då klubbarna låg på gränsen till att klara elitlicensen men ändå villa kunna konkurrera sportsligt genom att köpa spelare bara utrymmet i kassaflödet fanns.
Skulle man dessutom hårddra det hela borde hela kontraktskostnaden kunna aktiveras, dvs transfer fee, sign-on samt total lönekostnad under löptiden. Det borde ge en än mer rättvis bild av spelarens marknadsvärde, dvs vad det kostar och nyttja dennes kompetens i relation till förväntad sportslig prestation med framtida kassaflöden som konsekvens.


* Varför fotbollsklubbar får redovisa spelare i balansräkningen - Henrik Blom, Johnnie Engström, Peter Jakobsson, 2006

torsdag 14 februari 2008

AIK först ut bland Stockholmsklubbarna

AIK släppte Q4 idag och det var ingen surprise. Endast en intäktsdrivande hemmamatch under perioden ligger givetvis bakom röda siffran för perioden. (-3.1mesk)
Resultatet för helåret landade på 14.2 msek före skatt men kassaflödet var negativt. Det senare är ju inte direkt upplyftande, i slutändan är det kassaflödet och inte det periodiserade resultatet som finansierar verksamheten samt nyförvärv.
Kort och gott, ökad omsättning och en sämre marginal vilket är representativt för en fotbollsmarknad med hög tävlingsbalans.
I övrigt hänvisar jag till kommentaren efter Q3.

Värt att notera, 2007 års positiva resultat beror på att klubben realiserat tillgångar (22 msek) där man haft hela andelen i reavinsen. I de kontrakt(spelare) man förvärvat unde året har klubben gett upp en betydande del (upp till 50%) av eventuella framtida kassaflöden till Agent 03. Bara en liten hint om framtida intjäningsförmågan.
Kassan hade vid årskiftet en balans på 16.9 msek. Utan en försäljning av Wilton (~17 msek i kassaflöde) hade klubben m.a.o. haft radikala problem med likviditeten och betalningarna denna vinter. Det handlade således inte om att "sälja guldet".
För AIK gäller som för de flesta andra vid spektakulära förvärv, sälj för att köpa nytt.
Siffrorna i korthet:

Omsättning: 125.5 msek (94.1 msek - 2006)
Resultat före skatt: 14,2 mesk (13.5 msek)
Kassaflöde: - 7.9 mesk (+22.3 msek)
AIKs investeringar i nya spelarkontrakt: (I de tre översta har Agent03 medinvesterat och deras del ingår inte i siffrorna)
Khari Stephenson, 2.6 msek (transfer) ---> resultatfört 0.65 msek/år i 4 år
Argentinarna, 7 msek (transfer) ---> resultatfört 2.33 msek/år i 3 år
Nils Erik (sign-on) ~ 3 msek resultatfört direkt i sin helhet.
Bojan D ---> ev. sign-on status går inte härleda i bokslutet.

Mer läsning:
Mycket kort om AIKs halvårsresultat
AIK på väg mot svarta siffror 2007
Det är inte alltid så enkelt som det ser ut

tisdag 12 februari 2008

Rami Shaaban!

Så skrav han till slut på, Rami Shaaban. Jag lyfter på hatten till alla som gjort denna transfer möjlig och hur värvningen än har finansierats måste vi alla ha mycket stor respekt för storleken på investeringen.
Det är inte många andra allsvenska klubbar som idag skulle klara av att finansiera denna affär, Malmö, Elfsborg kanske, that's it.
Stämmer de summor som figurerar i media är beloppet som ska betalas up front bara det 10-15% av klubbens årliga driftintäkter. Det i en så gott som marginalfri samt underkapitaliserad marknad.
Även ifall siffrorna nu skulle vara något överdrivna kan vi ställa Ramivärvningen i relation till bolagets balansräkning så får man ett perspektiv till hur stor denna affär är för Hammarby Fotboll. En av förklaringarna till att affären dragit ut på tiden samt att klubben varit beroende av en spelarexport.
Den segdragna affären har varit något av en mediacirkus och den ena efter den andra mediaprofilen har försökt plocka billiga poäng och det blir lite övertydligt att de lever i en värld där den största affären man genomfört är att försöka ropa hem en bortamatch på Hell´s Kitchen.
Den stora frågan är givetvis, är Rami värd alla miljoner? Då jag hela tiden varit pro-Shaaban så måste mitt svar blir ja på den frågan. Isolerat är det väldigt mycket pengar för en enda spelare. Ändå tycker jag det är precis klubben behöver för att ta en plats i den positiva spiralen.
Denna affär kan bli en bidragande faktor till att klubben återigen får en skjuts i tillväxten, ökar sitt kapacitetsutnyttjande och pressar det mot taket de återstående åren på Söderstadion. Viktigt ävan att påpeka, Rami är EN av faktorerna.
Ökad tillväxt ger utrymme att öka budgeten och matcha konkurrenterna i "the arms race". Men visst är det en värvning i bästa nyttomaximeringsanda och vi ska komma ihåg att den inte är riskfri! Och sportsligt är det givetvis bara en uppsida vi kan se och publiciteten samt mediaexponeringen de senaste dagarna kan ingen Bajare klaga på.

Hade man frågat mig för två år sedan hade svaret kanske varit annat.

söndag 10 februari 2008

Hur ser egentligen fotbollens framtid ut? (del II)

G14 klubbarna har kommit överens med UEFA och FIFA om ersättning för de spelare som representerar sina länder i mästerskapen. Samtidigt har man meddelat att man kommer självupplösas och ersättas av den större och bredare organisationen ECA (European Clubs Association) bestående av 103 klubbar. So far so good.
Är allt frid och fröjd för Platini & Co? Knappast, kolla på länken och de två diagram till höger där vi dels ser de fem största ligornas marknadsandel i den Europeiska fotbollen (2006) men även att stormakten Premier League med de amerikanska ägarna i täten växer sig starkare och starkare. Nya maktkamper lär stå för dörren.
Nu verkar det som att Premier League börjar titta bortom horisonten. Jag misstänker att man redan idag planerar för en framtid där taket i tillväxten förmodligen inte är alltför långt bort och man arbetar hårt med sin affärsutveckling.
Projektet med en 39:e omgång utanför Englands gränser beräknas generera £240 miljoner i form av olika rättigheter.

Den diskussion jag hade med min brittiske vän för ganska exakt ett år sedan var med andra ord inte helt taget i luften...
Amerikanerna ser givetvis tillväxtpotentialen och sneglar på värderingarna av NFL klubbarna som är mycket högre än de europeiska fotbollsklubbarna. Samtidigt lär fler brittiska klubbar bli objekt för uppköp. Derby har precis köpts upp och Yankees ägaren Hank Steinbrenner är ute på jakt i England, Tottenham är ett prospect.

Hur det blir med den 39:e omgången i Premiership står skrivet i stjärnorna, en och annan pamp i centralorganisationerna uppges ha flugit i taket. Samtidigt är det återigen ett tecken på att vi så småningom kan vara på väg mot en konsolidering av de europeiska ligorna.

Jag säger inte att jag gillar det, men snöbollen blir mer och mer en lavin.

tidigare inlägg:
Hur ser egentligen fotbollens framtid ut? (del I)

lördag 9 februari 2008

Rapportsäsongen igång

Halmstad var först(?) ut med att släppa det ekonomiska resultatet för 2007. Bollklubbens försäljning av Emra Tahirovic, uppskattningsvis 16 msek, bidrog till rekordintäkter på 56 msek.
Det ekonomiska resultatet blev +4.2 msek tack vare nettot om knappa 10 msek som Tahirovics bidrag blev efter pengar till Örebro SK samt bokföringsmässiga nedskrivningar.
Föreningen har dock fortsätta problem att få sin drift och få ihop, minus dryga 4 miljoner innebär att klubben så som många andra, finansierar sin löpande verksamhet genom spelarförsäljningar. Man har satt upp ett mål om att nå ett balanserat driftresultat 2010. Årets underskott får nog anses som finansierat i och med försäljningen av Dusan.


källa: 2001-2006 svenskfotboll.se 2007 hbk.se
Så här tror jag följande klubbar kommer redovisa:
AIK
- misstänker röda siffror för Q4 men givetvis svarta för helåret, starkt drivet av de 22 msek klubben haft haft som nettovinst för sina spelarförsäljningar. Driften lär dock visa ett underskott, jämfört med dryga 10 miljoner plus 2006.
DIF
- Efter ett sportsligt framgångsrikt år i konbination med ringa investeringar i spelatruppen utan högre lönekostnader som följd, samt nästan obefintliga spelarkontraktsförlängningar under 2007 borde föreningen, efter två år med negativa driftsiffror klara av att balansera sitt driftresultat. "Bottom line" kommer man sin vana trogen redovisa svarta siffror.
Omtalade riskkapitalbolaget DF AB lär för andra året i rad visa röda siffror på nedersta raden, dock ett positivt kassaflöde tack vare skvättförsäljningarna av Concha och Arneng.
Elfsborg
- Efter spelarförsäljningar av Jon Jönsson och Samuel Holmén samt Joakim Sjöhage men även tack vare den intäktsbringande matchen mot Valencia har klubben stärkts av extraordinära intäkter och vinsten lär landa på minst 20 msek vilket klubbledningen redan flaggat för. En sämre ligaplacering blev kostnaden och baksidan.
De övriga klubbarna? Inte en blekaste men det blir intressanta siffror. Återkommer löpande under våren med korta kommentarer.

onsdag 6 februari 2008

Publiktillväxt vs ekonomisk tillväxt

Bloggen Go Bajen Go fortsätter sin intressanta publik-marathon. De senste två inläggen har visat mycket intressanta resultat där begränsningarna med Söderstadion blir mycket mer tydliga.
Nedastående tabell visar den allsvenska publiktillväxten i relation till Hammarbys publiktillväxt. Siffrorna är inte de roligaste med Hammarbyögon och orsaken till denna trend hittar ni på Go Bajen Go, här och här.



Det man frågar sig är givetvis hur Hammarbys intäktstillväxt i relation till ligan som helhet påverkats av detta faktum under motsvarande period.
Jag har roat mig med att plotta enligt samma metod som Go Bajen Go och där år 1998 startar på 100.

Tillväxt intäkter (ingen hänsyn till inflation) allsvenskan vs Hammarby Fotboll. (1998=100)


I driftintäkterna ingår de största intäktkällorna, biljettintäkter, marknads/reklamintäkter, merchandise samt TV-intäkter. Spelartransfers är inte medräknade.

Hammarbys tillväxt har alltså matchat allsvensk dito mycket väl trots en sämre publiktillväxt. Bajen har haft en kraftigare tillväxt under perioden 2001 till 2004 för att sedan tappa något i relation till konkurrenterna.

Vad kan man dra för slutsatser av det?

- Hammarbypubliken har fått betala de knappa arenaresurserna i form av stigande biljettpriser.
- Starkt varumärke.
- Marknadsavdelningen har gjort ett riktigt bra jobb i relation till sina allsvenska konkurrenter.

Återigen, arenafrågan är den viktigaste frågan som är öppen just nu. Trenden är vikande och taket för tillväxten med nuvarande logistik är inte långt bort.

Varför vissa klubbar kunnat värva dyrare spelare? Mer riskkapital samt högre transfernetto, och det finns att hitta någon annanstans på denna blogg.

söndag 3 februari 2008

Competitive Balance - en kort summering

Det var egentligen inga banbrytande resultat som min enkla undersökning kom fram till. Det känns dock alltid bättre att kunna kvantifiera resultat och trender.

Hur som helst kan vi konstatera att Premier League trots den försämrade tävlingsbalansen de senaste 15 åren haft en fantastisk efterfrågetillväxt.

Det man ställer sig frågande till, är hur en signifikant försämring i tävlingsbalansen på hemmaplan skulle påverka efterfrågan på allsvensk fotboll. Rosenborgs långa och extremt starka dominans i norsk fotboll avskräcker i alla fall mig, även om det skulle vara Hammarby som nådde den statusen.
Samtidigt krävs det ganska mycket för att en förskjutning i tävlingsbalansen ska inträffa. Vi ser idag absolut inga tecken på att något sådant skulle ligga i den närmaste framtiden.
******

De ökade klyftorna i Premier League kan även illustreras enligt följande graf, den visar en korstabell, lönekostnad i respektive klubb vs klubbarnas andel av totalt utdelade poäng i ligan år 2004.



Notera gärna Leeds som kan användas som ett avskräckande exempel för de som vill dra på sig för stora kostnader för att sedan vänta in intäkterna man tror sig dessa ska generera. Notera även ManU som i bästa profitmaximeringsanda inte har de absolut högsta lönekostnaderna.
Tar bort de fyra stora klubbarna och man får nog en bild ganska lik allsvenskan.

Sambandet är starkt, en statistisk undersökning i England baserad på data från 40 klubbar under 40 år visade på att en klubbs sportsliga resultat till 92% kan förklaras av spelarnas löner.

PL är inte den enda ligan med denna trend.
Jag saxar in en liknande graf, om än annan metodik från Spanien säsongen 2001/02 där man har ett stort urval bland klubbarna i de två första divisionerna, budget vs tabellplacering.


Grafen från Spanien visar ligaplacering på x-axeln och budget på y-axeln. "bollarnas" volym visar storleken på klubbarnas medlemsstock. Förklaringsgraden i sambandet mellan budget och ligaplacering är 55.12% och visas genom den exponentiella trendlinjen.

Tar vi en liknande illustration för allsvenskan från säsongerna 2004, 2005 och 2006 finner vi förklaringsgraden lägre för sambandet mellan driftintäkter och sportsligt resultat (35% - 2006), även om Häcken sabbar en del. Klyftorma är inte tillräckligt stora och det "sportsliga momentum" klubben befinner sig i verkar spela en större roll. Värt och tillägga är att punktinsatser genom externt kapital har för vissa klubbar resulterat i sportsliga peakar, även om detta inte visas i figurerna nedan.

Följande grafer visar sambandet mellan klubbars driftintäkter och sportsliga resultat Den första bilden är presenterad enligt den "engelska modellen" intäkter vs poängandel med en liniär regressionslinje och de övriga enligt den "spanska modellen", intäkter vs tabellplacering med en exponentiell trendlinje.
Allsv 2006 x-axeln: klubbars poängandel, y-axeln: driftintäker msek

I MFFs fall ger bilderna en snällare bild än verkligheten åren 2005 och 2006 då den inte räknar med miljonerna klubben kapitaliserat genom spelarförsäljningar. Observera att Häckens intäkter inkluderar Gothia Cup.


Allsv 2006 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker msek



Allsv 2005 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker msek


Allsv 2004 x-axeln: tabellplacering, y-axeln: driftintäker msek

lördag 2 februari 2008

Låg publikvarians ett dilemma?

Den eminenta bloggen Go Bajen Go har en mycket intressant serie om publiksiffror. Variansen i publiksifforna är intressant ur flera perspektiv. Givetvis har arenakapaciteten en stor inverkan på variansen vilket flera redan kommenterat. För Hammarbys del lär variationskoefficienten varit än mindre under "10 011 eran".

Hur som helst, klubbar med låg varians lär ha betydligt svårare att räkna hem invsteringar i, samt högre kostnader relaterade till spelartruppen än klubbar med hög publikvarians (om nu den höga variansen kan härledas till sportsliga resultat).

Nu hoppas jag lite på ett inlägg avseende kapacitetsutnyttjande på de allsvenska arenorna.

******

Malmö FF hyllas i en tabloid för de 175 miljoner klubben kapitaliserat genom spelarförsäljningar. Isolerat är siffran mycket mycket imponerande men jag förstår inte riktigt hur hövdingen kan slå sig för bröstet med tanke på de sportsliga resultaten klubben levererat post 2004. Kan någon istället försöka sig på och mäta kapitalförstöringen?
******
Webster, kan även få negativa konsekvenser för andra aktörer än fotbollsklubbarna.
Ur ett intralige- perspektiv borde inte konkurrensbalanserna förändras. Gapen mellan de stora och små ligorna dock, orkar inte tänka på det just nu...